Det röda huset med vita knutar
Då har man anlänt till det röda huset med vita knutar. Borta från staden och stressen. Rosvik kan vara den finaste platsen att komma till när man behöver koppla av en stund. För några år sedan innan jag flyttade hemifrån så svor jag på att aldrig återvända hit igen. Nästan inte alls hälsa på, för att det här var den tråkigaste platsen jag visste.
Men nu, även om det inte är ofta jag är här, så är det fint att komma hit. Nästan som en liten sagoby, speciellt kring jul.
Hela kroppen börjar varva ner så fort jag stiger in genom dörren och möts av värmen och doften som egentligen alltid kommer vara hemma för mig. Katten som stryker sig efter benen och mitt gamla rum där det är tillåtet att slänga kläder omkring sig.
Räkningar, hyra och klurigheter om vad man ska äta till middag varje dag, de finns liksom inte just nu.
Jag ska baka kakor med mamma och se gamla brusande vhs filmer. Dricka varm choklad och gosa med katten. Ta promenader i byn och lyssna på den tickande klockan i köket. Vara mindre vuxen och mer barn ett tag.
Hur som haver, hade en rätt dålig start på dagen men sedan mötte jag upp mamma. Hon bjöd och spred ett lugn inom mig. Hon vet vad som behövs, helt enkelt. Nu ska det kopplas bort, inga fler dåliga tankar och tråkigheter när jag är här. Punkt.
Nu ska jag sjunga lite för mamma. Puss!