Finbesök från Norge och kramkalas.
Jag borde sova men jag känner inte riktigt för det, inte än. Dagen har varit så himla fin att jag inte vill att den ska ta slut. Även om det kanske är slut med finheter för dagen så vill jag inte. Vill suga in allting som varit under dagen.
En fantastiskt fin sak som varit idag är att jag fick finbesök från Norge efter att jag slutat jobba, vi har varit på bio och sedan suttit och pratat ikapp i flera timmar så att tiden bara har rusat iväg. Vi kom på att det är så himla häftigt att vi fortfarande är vänner.
Vi blev bästa vänner när vi var väldigt små.Och det krossade mig när hon flyttade till Norge när vi var kring sex eller sju år, men vi har fortfarande kontakt. På tretton, nästan fjorton år så har vi bara setts tre gånger, men varje gång vi ses är det som att vi aldrig varit ifrån varandra. Självklart har vi mycket att ta igen men vi pratar på och umgås som att vi träffar varandra var och varannan dag. Enda kontakten vi har egentligen är via datorn, ibland får man ett fint brev. Men mer är det inte, och ändå så är vi så nära vänner.
Det gör mig så varm i hjärtat.
Sen tycker jag det är så himla fint att hon fortfarande kommer ihåg svenskan,
trots att några ord är tappade på vägen och bortglömda så är hon väldigt duktig,
sen att hon förstår mig så otroligt bra fortfarande gör mig paff.
Blev ett rejält kramkalas innan hon åkte,
och nästa gång är det min tur att besöka Norge.
Förhoppningsvis redan till sommaren.
Puss hjärtat!
Har även varit och hälsat på mina fina maxare en sväng,
det uppskattades och jag blev glad.
Så jag sammanfattar denna dagen som väldigt fin. Helt klart.
En fantastiskt fin sak som varit idag är att jag fick finbesök från Norge efter att jag slutat jobba, vi har varit på bio och sedan suttit och pratat ikapp i flera timmar så att tiden bara har rusat iväg. Vi kom på att det är så himla häftigt att vi fortfarande är vänner.
Vi blev bästa vänner när vi var väldigt små.Och det krossade mig när hon flyttade till Norge när vi var kring sex eller sju år, men vi har fortfarande kontakt. På tretton, nästan fjorton år så har vi bara setts tre gånger, men varje gång vi ses är det som att vi aldrig varit ifrån varandra. Självklart har vi mycket att ta igen men vi pratar på och umgås som att vi träffar varandra var och varannan dag. Enda kontakten vi har egentligen är via datorn, ibland får man ett fint brev. Men mer är det inte, och ändå så är vi så nära vänner.
Det gör mig så varm i hjärtat.
Sen tycker jag det är så himla fint att hon fortfarande kommer ihåg svenskan,
trots att några ord är tappade på vägen och bortglömda så är hon väldigt duktig,
sen att hon förstår mig så otroligt bra fortfarande gör mig paff.
Blev ett rejält kramkalas innan hon åkte,
och nästa gång är det min tur att besöka Norge.
Förhoppningsvis redan till sommaren.
Puss hjärtat!
Har även varit och hälsat på mina fina maxare en sväng,
det uppskattades och jag blev glad.
Så jag sammanfattar denna dagen som väldigt fin. Helt klart.
Kommentarer
Trackback